Författare: Malin Lamell

I måndags fyllde jag alltså tant, 30, och det känns så bra så bra. Livet är kanske lite annorlunda än jag trodde det skulle vara nu för några år sedan, men absolut inte på ett dåligt sätt, jag är så genuint lycklig just nu att hälften vore nog.

Min födelsedag började i princip på söndagkvällen när jag fick reda på att jag skulle vara ledig på min födelsedag, fina Kalle hade ringt min chef i smyg och flyttar en semesterdag, vilken lycka! Sedan blev det frukost med te och hembakta scones, och såklart presenter! Mina föräldrar gav mig vita skydd till Fumo och en supersnygg ny kavaj från Pikeur, men Kalle drog till med en skinande röd Kitchenaid! Började nästan gråta för jag blev så rörd

Sedan blev det en lugn härlig dag i stallet, och finmiddag på kvällen med mina föräldrar där Kalle lagade ankbröst med potatispuré och plommonsås, till efterrätt en chokladtryffeltårta med färska jordgubbar. Kvällen avslutades med mys i soffan framför en Disneyfilm. Jag må vara 30 men barnasinnet är kvar.

I veckan ska vi till banken och fixa lite konton inför husflytten och kanske även åka på tävling i helgen, just nu är jag reserv. Vi hade ett riktigt bra pass igår så är väldigt taggad!

Vi hade inte någon lysande dag idag, en väldigt taggad Fumo innebar ett par dyra missar, tre femmor och en trea blir det inga fina poäng för. 65,4% och en sjätteplats. Nu är inte det något dåligt resultat men det är det sämsta vi har haft och vi har inte varit oplacerade en enda gång i år. Men sånt är livet! Positivt var en sjua på ruggningen som vi nyss lärt oss, han är rätt klipsk min häst.

I övrigt har helgen hittills bestått i städning och tvätt, i skrivande stund har jag lagt mig i soffan och tittar på Barnmorskan i East End (Call the Midwife) med en kopp te. Ett måste när man tittar på engelska serier är Twinings English breakfast-te och shortbread. Jag var aldrig nån riktig tedrickare innan, men ett år i England hamrade verkligen in vanan. Mycket mjölk ska det vara!

Väldigt lite häst på bloggen just nu, dock inte på grund av utebliven aktivitet! Fumo tränar på som vanligt och gör en av sina sista starter i LA:3 i helgen, snart är det dags att gå upp en nivå till LA:4 och MSVC. Spännande!

Hundarna fick fokus i helgen då vi spenderade två dagar i Gimo på utställning igen. Det här med bedömningssporter! Det var olika domare båda dagarna och ja, det märktes!

Dag 1 hade Stig ett Very Good och behövde utvecklas lite mer, vann dock sin juniorklass. Dag 2 fick han istället Excellent men inget cert, mycket för att han endast är nyss fyllda 9 månader och behöver växa på sig lite. Andra plats den dagen!

Helmer däremot var snubblande nära ett Excellent dag 1 men ålade sig som en mask på bordet när domaren ville hålla i hans huvud, så även han fick ett Very Good. Dag 2 däremot bedömdes han sakna förutsättningar för att fylla ut sin kropp och fick bara Good. Han hade dessutom ”bra päls” dag 1 men tydligen hade den växt som sjutton över natten för då var den för lång… Så kan det vara!

Nu ställer jag mest ut för att det är kul, men vilket huvudbry man kan få!

Förra helgen var Stig, husets minsting, på hundutställning! Det var debut för honom men han skötte sig finfint. Endel lovord och ett Excellent fick han med sig, dock inget ck. Eftersom han var ensam junior ”vann” han såklart sin klass, kanske inte riktigt lika kul som att vinna på riktigt men till skillnad från hästar blir det rosett oavsett, höhö. Och inga vanliga rosetter:

Just denna gång följde min mamma med som stöd, annars brukar detta vara pappas domän.

Det här med bedömningen sen… inget ck som sagt, domaren tyckte att förbröstet behövde utvecklas mer, även Helmer har fått kommentarer om att han behöver fylla ut mer i kroppen. Känns som en given signal att jag behöver göra något här när båda får sådana kommentarer! Mycket att lära…

Helmer gjorde fina resultat som valp men har växt mycket och känns lite tonårsgänglig, troligtvis fyller han ut lite med åldern.

Till helgen är det dags igen, då är det båda hundarna båda dagarna! Kalle har i ett svagt ögonblick lovat följa med mig, arma karl…

Samla vuxenpoäng kan man göra på många sätt, vi har köpt ett hus! Pappas villa i Storvik närmare bestämt. Vi började titta på bostadsrätt först eftersom det kändes dumt att betala en dyr hyra, och fick då erbjudande av pappa att istället köpa hans hus eftersom han kände sig lite färdig med det. Förståeligt kanske att inte vilja ha ett stort hus med trädgård när man börjar bli gammal, men bra för oss!

Datum för inflytt är inte klart, mer än ett vagt ”under hösten”, men vi har redan börjat smida planer för renovering. Högst upp på önskelistan är ett större kök. Vi får hoppas att inga bärande väggar förstör för oss…

Kommande helg är ännu en sån där udda historia, jag ska på hundutställning med Stig i Sandviken imorgon, och Kalle jobbar ett morgonpass, så det där med mysiga sovmorgnar på helgerna jobbar vi inte så mycket med i vår familj…

Istället ska vi ha lite datenight ikväll med biobesök, premiär för Superhjältarna 2! Tänk så länge man väntat på den filmen utan att egentligen veta om det, bara 14 år…

Kalle tog ut Fumo på en tur under dagen och hjälpte även min pappa med hus och hans hund idag, så vi skulle kunna vara lite lediga ikväll. Så glad man kan bli över en människa! På söndag fyller han dessutom år, men åker till Växjö för introvecka på universitetet samma kväll. Nästa vecka är det hundutställning igen och säkert hade vi något planerat även veckan efter det, enligt rutin.

Glädjande nog kommer också en bra vän och kollega tillbaka till jobbet efter mammaledighet på måndag, nåt att se fram emot!

Det här har verkligen varit en sån där helg när man nästan behöver en vila efter vilan, men det har det varit värt! I fredags gjorde Kalle sin sista dag som heltidssoldat och det skulle såklart firas, jag åkte därför in till Stockholm efter jobbet och det blev middag med vänner på Geronimos i Gamla Stan efter ett par glas på soldatmässen.

Geronimos är ett härligt ställe, tyvärr var ett par av rätterna inte i nivå med deras vanliga standard men det löste sig.

Efter en mycket trevlig kväll bar det av hemåt i bil, bara för att sedan göra om resan igen dagen efter när vi skulle på spelloppis med Emma, min kompis. Här hade vi HELT missbedömt storleken på evenemanget, när vi kom fram var det mer än 2 timmars kö, vi hade förväntat oss ett par hundra besökare kanske. Vi härdade ut och kom ändå hem med ett par spel till bra pris. Ryktet säger att det kommer bli större lokal nästa gång, spännande!

På söndagen var det dags igen, men nu tog vi tåget in och lämnade hundarna hos pappa eftersom vi båda skulle jobba i Stockholm måndag-tisdag. Lite lyx med hotell och en väldigt givande utbildning för mig. Söndagen spenderades i Lill-jansskogen till häst och sedan blev det Pinchos på kvällen.

Nu är det tillbaka till verkligheten och dags för ett besök på banken i helgen, det är stora saker på gång!

Eftersom hushållet jag lever i inte bara består av pälsbeklädda individer, så tänkte jag att även Kalle skulle få lite utrymme. Nu fyller han år snart också så en hyllning är på sin plats!

Vi träffades genom Martina, en gemensam vän, på en spelkväll i Stockholm som ingen av oss egentligen tänkt gå på. Jag jobbade på dagen och Kalle hade fått veta om den ganska sent från en kollega.

Jag hade dock inte träffat Martina på länge och kände att varför inte? På tåget roade jag mig med att kolla igenom gästlistan, och där fanns ju en som såg intressant ut…

Martina ägnade det mesta av eftermiddagen innan spelkvällen till att sälja in en helt annan kille, som jag inte alls var intresserad av. Men Kalle var där, och även om jag själv tyckte att jag var SÅ tydlig med att jag var intresserad fattade han inte alls. Men en riktig kvinna reder sig själv, så jag skickade Martina på honom! Att det var jag som bett henne säga till honom att jag var intresserad vågade jag dock inte erkänna förrän långt senare…

Nu har vi bott ihop sen i maj, så det fungerar ju uppenbarligen fint att skicka sina vänner för att göra grovjobbet. Det är härligt att ha nån som förstår hästlivet och faktiskt delar ens intresse! Han följer med till stallet, han tar hand om Fumo och rider ut de dagar jag har mycket, han putsar mina stövlar (skaffa en militär till er stövelputs, tips!) och han finns alltid där och stöttar. När jag red på Strömsholmsdagarna satt han på Stockholms slott och följde min ritt på livestream.

Hundarna älskar också Kalle, Helmer i synnerhet har blivit väldigt mycket ”husses hund” vilket värmer extra i hjärtat då han varit så blyg och reserverad som valp.

Nu ska vi bara se till att skaffa en till häst så vi kan rida tillsammans, det vore något!

Satt och surfade runt efter fina soffbord, och så dök det upp ett fantastiskt vackert ett på en annons på Facebook. Ooh tänkte jag, vad har vi HÄR?

Bild från Schangtil Design

TOLVTUSEN SPÄNN. Inget soffbord till mig…

För att fortsätta på temat att presentera familjemedlemmar så tänkte jag visa upp de två pälsbollarna i familjen, Helmer och Stig. De är båda Welsh corgi pembroke, och kommer från kennel Pemberwood’s i Arvika. De är inte släkt, och väldigt olika i sättet vilket är lite kul!

Helmer kom först, honom skaffade jag innan jag och Kalle träffades. Han är född i december 2016, och kom hem till mig 9 veckor gammal. Han är lite mer försiktig än lille Stig, otroligt vänlig och snäll, hälsar gärna på folk men sen är han nöjd och går iväg på annat. När han var liten var gan riktigt blyg så vi har jobbat på social träning, nu är han hur trygg som helst, med barn och andra hundar.

Sen kom ”lillebror” Stig, en framåt och kaxig liten grej som driver oss alla till vansinne men som är söt som socker. Helmer fostrar lillebror efter bästa förmåga men är lite för snäll ändå, mild som han är.

Det är mycket jobb med hund, men de är små lyckopiller och vi skulle aldrig vilja vara utan dem! Stig kom hem några dagar innan Kalle kom och hälsade på mig första gången, och det är fortfarande en rolig anekdot att jag mumlande knuffade Kalle ur sängen 04.00 för att Stig ville kissa. Välkommen till familjen Kalle, hehe!